Här är vi sjuka…

28175699_2054994481184052_121492711_n28176404_2054994301184070_340310592_n

 

Hej!

Fredrik har varit super sjuk så Noel har fått sova hos farmor och farfar. Men hann iallafall bli smittad…

Så när vi hämtade honom igår så hade vi en febrig, ledsen och snorig kille med oss hem.. Så.. Natten har varit hemsk!

Fredrik somna 2.30 och jag vakna av en ledsen Noel ca 5 gånger tills vi gick upp kl 7.

Omg.. Jag är så trött…

Han ville inte sova på förmiddagen heller. Grät och va ledsen i 48 minuter tills vi gav upp och gick upp med honom.

Fan man blir rätt sliten av allt gråt.. Stackars Noel. Sjuk och liten.. Sen en mamma som tycker det är bra att sova.. Kan hon glömma.

Men vi klev lagom upp till att moster kom för att hälsa på oss.

Så, ingen mat hemma för pengarna kommer i morgon. Så det blev en hel del kakor till frukost/lunch!  Fy fan va jag mår dåligt av att inte äta bra mat…

Kaka och kaffe..

Så det känns som en liten dip ner. Men jag får inte tappat detta nu,

Väntar själv på förkylning och grejer men har än så länge bara haft spänningshuvudvärk från helvetet som nu har gett sig av. Tack för det.

 

Moster Jossan åkte hem och Noel somna tillslut ute i vagnen. Så han sov sjukt länge.

Jag och Fredrik städade och sortera i köket, kräk-kläder tvättades, allt plockades om kring och städades. Noel åt mat och var vaken och härja lite. Piggare kille. Han fick bada lite och har tagit det ganska så lugnt i dag. Så jag hoppas han mår bättre. Framför allt sova i natt. Det behöver vi alla 3 göra.

I morgon är det måndag. Så vi ska handla mat och matkassarna kommer tillbaka igen!

Så skönt med matkassarna! Fast jag är trött på dem så är det så bra att maten för veckan finns!

Är lite små fix i köket kvar att plocka men sen är fan huset typ i ordning.

Vill så mycket med är så trött. Speciellt  idag då jag ville sova.. kl 18.20… Har tvingat mig att rensa kattlådan, plockat och pysslat för att orka va vaken en stund. Noel och Fredrik kollar på Halo 5 tävlingar på twitch och jag saknar att vara smal, snygg och spela xbox xD Och en häst. Jag saknar en häst. Hade varit så sjukt underbart med en häst. Så hade jag och Noel kunnat gå till stallet varje dag <3

Den dagen kommer sen.

Om jag skärper till mig och börjar kämpa lite.

 

Nej, mata Noel, duscha och sova så morgon dagen kan komma och slå oss i ansiktet.

 

Man ska vara lite positiv. Så det som har varit bra idag även om jag ätit kakor hela dagen är att tvätten är tvättad. Allt är städat och fint. Köket ser bra ut igen och Noel börjar må bättre.

Vädret är tråkigt. Typ aprilväder i Dalarna..

Blaskig snö som fryser till is varannan dag.

Hej hå.

Nej. Sista innan lägg dags nu.

Känns som en blandad dag.

Missnöjd över mat valet och inte tränat på ett par dagar. Men samtidigt lyssnat på kroppen och låtit den vila och sett till att allt är städat och ihop plockat.

Typ fint.

 

Kram!
//Emilia

blogstats trackingpixel

En dålig dag.

201711231954227859_sbig received_1708796779137159 26197232_10155409369864107_358639838_n

 

Hej!

Nu sitter jag här och äter min havregrynsgröt. Pengarna är slut och dom nya kommer in på måndag.

Fredrik är förkyld som fan och jag vaknade med sprängande huvudvärk igår.

Så sjukt jobbig morgon! Orkade inte ens skriva om dagen utan bara hade egentid med Fredrik.

Vaknade som sagt med huvudvärk. Vaknat flera gånger under natten då Fredrik snöt sig eller gick på toa.

Vakna på fel sida. Igen.

Egentligen tror jag att det är ångest och stress som gör att jag blir som jag blir. Men jag kallar det hellre dålig dag eller vaknat på fel sida eftersom jag har använt ordet ångest så mycket att jag vill bara bli av med det.

Så, vakna på fel sida. Fredrik var sämre än dagen innan, Noel var sjukt pigg och gnällde på oss att vi var tråkiga. Så farmor fick hämta honom. Vill inte att han ska bli sjuk…

Jag var verkligen ett monster igår. Trött ledsen ångest och ville bara hem till Dalarna. Kände mig som den sämsta mamman i världen som inte orka gå upp och leka med min son. Kände mig som den sämsta flickvännen som bara var ledsen arg sur och lät min sjuka pojkvän ta våran son. För jag kunde inte kliva upp ur sängen.

Jag grät över allt. Att inte få vara så där pigg som i förr går. Att inte orka vara mamma och inte hitta mig själv.

Att både vara egoistisk och inte få vara egoistisk.

Alla tankar verkligen gnager runt i ett hjul i skallen på mig.

När Noel åkt till farmor och farfar så slänger jag ur mig dumma meningar som jag inte menar till Fredrik som gör honom ledsen. Hur kan jag vara så elak och dum? Bara för att jag tänker högt.

Sen iväg till Maggan för samtal. Snacka om allt som händer men känns inte som vi kommer någon vart. Men det är skönt att prata ur sig. Även om det är samma sak.

Vi kom fram till att jag behöver ett datum för Dalarna och att vi ska på familjeresa dit.

Så när jag kom hem så snacka vi om det och det känns bra att veta på ett ungefär som vi ska dit.

Resten av kvällen var vi bara med varandra. Jag är 100% säker att jag kommer bli sjuk. Huvudvärken släpper inte. Dricker vatten och ska ta en promenad snart. Hoppas det hjälper.

Ipren hjälpte då inte…

Sovit i ca 8 h i natt. Vakna en gång av att våran katt Link låg på nattduksbordet och stirra in i min själ.  Annars så har jag fått sova. Men ja, huvudet är inte bättre. Så jag kommer väl åka på en förkylning snart.

Vill inte det eftersom jag vill träna.

Har testat kläder jag inte kunde ha för ett par månader sen som jag kan ha idag. Känns bra att det går åt rätt håll och jag blir mer taggad på att träna så jag kommer i resten.

Farmor tyckte Noel kunde stanna en natt till eftersom Fredrik är så sjuk. Jag saknar honom så mycket!

Men ja, passa på att vila upp sig och skura golvet från alla kräkfläckar han gjort….

Våran fina Noel.

Mina fina pojkar <3

 

201709150938558105_sbig

Dags att fånga resten av dagen.

//Emilia

blogstats trackingpixel

En bra dag!

28001227_2049846881698812_361665180_n 28054241_2049846628365504_405099950_n

Hej!

Vilken dag!
Fast stackars Fredrik är sjuk så överlevde vi!

Jag klev upp, mata Noel med frukost, mata mig själv och gick till ICA med Noel för att handla mjölk!

Jag åt en kiwi i citronkvarg med egna ”flingor” Rostade i ugnen med honung, ekologisk jordnötssmör och fiber havregryn <3 Noel åt gröt med katrinplommon!

Kl 8 var vi på väg efter att han redan kräkts ner sig själv strax innan overallen skulle stängas… Bara att klä av och klä om…

 

Men iväg kom vi! 😀

 

28109095_2049846718365495_341584583_n

 

Fredrik har ont i halsen och Noel är glad. Än så länge är det bara Fredrik som är sjuk.

Håller tummar att Noel inte blir sjuk. Jag måste ju ha hjälp med honom om jag ska hinna med allt.

 

28001270_2049845618365605_650803273_n28109112_2049845575032276_377995319_n

28175915_2049845561698944_374443101_n 28116772_2049844441699056_1078474720_n

 

Så när vi alla hade ätit lunch så somna Noel och jag kunde köra ett benpass.

Omg varför tränade jag benen dagen innan jag ska på samtal?

Hahaha. Kommer inte kunna gå eller sitta!

Så i morgon är det vilodag och ska gå hem efter samtalet.

Så det kan bli.. intressant. Jossan, min syster ska ringa mig då så, få se hur det går.

Kanske inte alls känner av dagens pass.

Nu ska jag äta upp min kvarg och sen sova igen.

Ja, kl 20.00

Bästa jag gjort innan.

Så det ska jag göra i kväll med!
Bara det att jag tänkte jag skulle hinna byta om till pyjamas bara!

 

Ha en bra kväll!

 

//Emilia

blogstats trackingpixel

Vaknat på rätt sida!

27849184_2046303565386477_1669948321_n

Hej! Godmorgon!

Vilken dag igår. Ibland orkar jag inte med mig själv…

Vaknade som jag skrev innan på fel sida, pratade med Fredrik och fick tid till att träna. SÅ SKÖNT!

Men inte blev jag glad för det? Nej, ska sitta och snacka om hur deppig jag är, längtan efter vänner och Dalarna och samtidigt vill jag bo kvar i Dalarna. Suck.

Åt middag och sen natta vi Noel kl 20. Jag somna med kläderna på och vakna mitt i natten för att hitta pyjamas.

Vaknade kl 6 utvilad. Denna plan med att jag får sova natt och ta honom på morgonen är så bra!

Jag behöver det!

Känns som om jag kan göra allt i hela världen idag. Det stör mig att det känns så just nu.

Nu när jag mår bra. Utvilad.

Får jag inte sova så blir jag som igår och då förstörs typ hel dagen.

Jag önskar jag kunde må som jag gör i dag varje dag.

För jag är utvilad utan huvudvärk. Redo att fånga dagen och ta en morgon promenad efter Noel ätit.

Idag är det alla hjärtans dag också! Vet inte vad vi ska hitta på. Vi missa ju semlorna igår.

Idag ska jag iallafall

  • mata Noel
  • klä oss
  • gå ner till ica med Noel och köpa mjölk
  • Lunch
  • träna ben
  • Noel
  • hoppas jag somnar kl 20 igen så jag kan vara glad i morgon!

26176658_10155409363409107_1335237683_n26197232_10155409369864107_358639838_n

ovningsbank_hantelpress

 

Jag tränade mage och bröst igår och det är underbart att det känns idag! Hoppas jag håller i detta nu!

Jag saknar fortfarande hästarna och ridningen. Underbar träningsform och bra för kropp och själ.

Men tränar jag nu och blir en glad tjej och mamma så kommer jag att kunna jobba och köpa mig en egen häst.

Synd att det inte finns ridskolor i närheten. Det hade hjälpt mig mycket. Men nu är jag här.

Så nu får jag kämpa för att få en egen häst.

Den dagen kommer vara fantastisk!

FB_IMG_1488486270110 FB_IMG_1488486613798 received_170879397580410613592230_1380874235262750_7757884403593953801_n

 

Nu vakna Noel och det är dags för frukost och bocka av dagens punkter!

//Emilia

 

blogstats trackingpixel

Beskriva och observera känslor för att kunna må bra

 

201562712343439701042200_sbig201709150930384206_sbig2015724234110701042200_sbig

Hej igen!

Idag vaknade vi alla på fel sida. Fredrik har inte sovit för han har ont i halsen. Noel har vaknat och varit arg. Allt från att fastna i pyjamasen till att drömma mardrömmar.

Jag vakna hela tiden vare sig dom sov eller ej.

Min kropp fungerar verkligen inte utan sömn. Jag blir ett monster. Ett grinigt monster som inte vill göra ett skit. Bara sura under täcket.

Jag som var så himla taggad på allt igår efter att ha tränat. Jag vill inte ett skit.

Varför är det så?

Att en sån liten grej kan få mig att bara tippa och ligga där på mage med ansiktet rakt ner i marken och bara skrika att allt är värdelöst.

Vad är det som gör att jag mår som jag gör idag?

Varför ska allt vara så krångligt?

Kommunikation. Snacka om allt med sin partner och kunna se bådas sidor och behov.

Gör om en plan, kämpa för att få rutiner.

Fredrik får lov att ta hela natten så jag kan sova. Så kan jag ta hand om Noel hela förmiddagen.

Jag vill verkligen gå ner i vikt så jag kan ha kläder, slippa ha ont i knäna, bli stark, orka med dagen, bli piggare, självkänsla och orka vara vuxen.

För att klara det med en bebis så måste man planera.

Komma igång och få in träning under dagen som om det vore en måltid.

Allt går bara man ger sig fan på det. Men att vara mamma gör att allt tar så lång tid.

Har tänkt hela morgonen mellan att svänga i olika humör.

Hur allt kan vara så enkelt men så svårt?

Dagarna går och Noels rutiner fungerar men inte mina?

Sur mamma och flickvän som hatar sig själv och inte orkar något. Nej nej! Detta vill jag inte vara. Detta är inte jag.

Jag är glad och vill saker. Jag har bara svårt att sortera tankar och komma igång om jag har halkat efter lite.

 

För att få in träning och ”egentid” så ska vi i morgon prova detta.

  • Fredrik får ta Noel under natten så jag får sova och orkar kliva upp och mata Noel
  • Fredrik får sovmorgon och efter Noel ätit så klär vi på oss och går en sväng –  pappa Fredrik får sova och vara själv.
  • Noel ska äta mat. Lunch tajm.
  • Noel borde vilja sova. Fredrik får ta Noel och jag får träna.
  • Jag vill duscha, Noel är vaken, Fredrik får laga mat och jag busar med Noel.
  • Sen ska Noel hålla sig vaken. Förhoppningsvis så vet jag av erfarenhet att jag kommer orka och vara piggare så jag kan ta Noel och med honom, leka och sköta huset samtidigt.
  • Noel somnar kl 20 och jag kan blogga och plocka lite.
  • Sova.

Detta är en rutin som jag måste se, skriva upp och följa varje jävla dag för att jag ska orka.

Idag blev det bara kaos på morgonen och det slutade med att jag satt sur på golvet med Noel och Fredrik som inte kan prata pga halsen. Stressen över att inte få träna och bli mig själv. Försöker berätta hur jag vill ha det och hur vi kan lösa allt tillsammans så vi båda orkar och mår bra.

Kommer fram till detta.

Det känns bra!

En dagsrutin.

201572621594550511042200_sbig201582616392213971042200_sbig

 

Så. Varför pryder jag dagens inlägg med massa bilder på mig från förr?

För att gråta över att jag inte har en platt mage? Som jag så gärna plågar mig med dom dagarna jag redan har ångest så jag får en skvätt ångest till? Bra där!

Nej inte idag. Jag hatar att folk sa till mig ”du kommer aldrig få tillbaka din kropp!”

För alla som vill ha barn vet att det kommer växa en bebis i den där platta magen. Jag är ingen gummi tarzan så ja jag är medveten om att min mage kanske är lite degig, randig och inte så fast längre. Vilket inte gör mig något alls för jag har fått en son!

Jag är inte ute efter min gamla kropp med just den meningen att jag inte kommer få tillbaka min kropp får mig bara att känna mig misslyckad och en icke snygg instagram mamma.

Jag gick upp 50 kg under min graviditet. Bebis och allt grejs med det väger ca 13-15kg sen fylls man med vätska och lite fett. Alla kroppar och graviditeter är olika.

Jag slutade röka samma dag som jag plussa och enligt 1177s app går man upp 3 kg när man slutar röka eftersom kroppen inte förbränner giftet. Jag var inte redo och som rökare är man nog aldrig redo att sluta röka. Jag hets åt skumtomtar, chips, socker och choklad. I samma veva mådde jag illa från vecka 8 – 13 och blev sängliggandes. Jag kunde inte röra mig eller ens äta. Bar kall pasta och pannkaka.

Jag fick inga pengar heller även om jag blev sjukskriven pga graviditetsdepression eftersom jag inte var inskriven på arbetsförmedlingen.

Så att inte ha en enda krona under graviditeten var sjukt jobbig. Speciellt när jag inte kunde komma i mina egna kläder.

Allt gjorde mig deprimerad och jag ökade sjukt mycket sjukt snabbt i vikt.

Jag fick havandeskapsförgiftning och öka med 3 kg på ett dygn.

Som mest vägde jag 113 kg och jag brukade väga 65 kg otränad eller 70 kg super tränad.

Men Noel kom ut och allt har gått bra.

 

Med bilderna här idag har jag för att bli peppad. Att jag kan få en stark kropp.

Vissa av bilderna är jag för smal på om man frågar mig. Jag vill ha en stark och glad mamma kropp och det är viktigaste.

Att bli kallad kraftig och att jag inte ligger på BMI som svar på att jag säger att jag inte vill ha p-piller på efterkollen har fått mig att må sjukt dåligt och det har tagit flera månader att skaka av mig detta.

Skaka av mig det och ta tag i min träning.

Jag är känslig och det kommer jag alltid vara. Jag har med hjälp av DBT lärt mig hantera det så gott jag kan.

 

Jag behöver observera –  stanna upp och fråga mig själv om vad jag känner Beskriva – det jag känner och efter detta kunna hitta vissheten med en blandning av känslor och förnuft.

 

Nu har vi en rutin vi ska testa. Vilket gör att jag förhoppningsvis kommer kunna träna igen.

Jag ser fram emot det och mina gamla bilder som är i detta inlägg påminner mig om vem jag brukade vara.

Sen är jag medveten om att jag inte kommer få en platt mage men det för inget.

Jag vill må bra och det gör jag inte i denna kropp och jag har rätt att vilja ha en starkt kropp även om jag är mamma.

Det känns som om det bara är jag i hela världen som gått upp 50 kg under en graviditet. Speciellt om man tittar på alla mammor på instagram..

Dom tränar och är glada, sminkade och vackra.

Själv var jag täpp i näsan, mådde illa, blev sängliggandes och bara blev tjock.

 

Men ja, nya rutiner och nya planer och mål.

 

idag ska jag

  • träna och göra ett schema
  • äta
  • duscha och tvätta håret.
  • mamma och Noel tid
  • krama Fredrik

 

26176632_10155409369769107_238059744_n

Efter förlossningen juni 2017        Januari 2018                      Igår februari 2018

20170626_23023120180102_12322927939710_2047263315290502_1213934409_n

 

Jag ser skillnad men ingen skillnad. Jag kommer i kläder idag som jag inte kunnat innan.

Men om jag ska se en sjukt stor förändring så måste jag börja kämpa lite också

Att vara för liten till att bli för stor är sjukt svårt och jobbigt.

Men det är aldrig försent att börja sin resa till att må bra igen.

 

//Emilia

 

 

blogstats trackingpixel

50 kg viktuppgång under graviditeten

27993954_2047259228624244_985056767_n27994117_2047259368624230_802372149_n

 

Hej!

Idag har jag faktiskt varit ganska duktig!

Ätit frukost och mellis och middag och även gått ut och gått själv i 1,5 h med Jicka i lurarna.

Mår så klart mycket mycket bättre av det!

Mat och motion!

Sen har det varit Noel mys resten av dagen.

Tvätten som aldrig tar slut är i maskinen, Noel sover för natten och jag sitter här.

Idag har det varit en bra dag även om jag är ledsen över att jag inte hann träna.

Men jag fick en lång promenad i skogen och har snackat med min bästa vän i hela 4 timmar!

 

Jag hoppas det finns tid att träna lite i morgon. Vart ganska så peppad idag speciellt nu när alla mina tränings saker i Noels rum! Så jag kan stänga in mig och svettas i fred =)

Jag gick upp 50 kg under min graviditet och jag mår både fysiskt och psykiskt dåligt av denna kropp jag har idag.

Men känns så gött att se lite skillnad och märka att jag kommer i vissa jackor jag inte kunnat ha på länge.

Sist jag vägde mig på mamma kollen vägde jag 98 kg! Sen dess har jag inte vägt mig.

Jag har aldrig varit så tung i hela mitt liv.

Idag vet jag inte vad jag väger. Går efter kläder i stället.

Idag är jag glad för att mina vita jacka gick att stänga och jag är taggad att träna mer så jag kommer i resten av mina kläder <3

 

Bild från när Noel var född ca 1 månad efter graviditeten

20170813_15583120170813_155835

2015101919743506291042200_sbig 20151031464466991042200_sbig Min lilla kropp innan graviditeten (som jag saknar den! )

27939710_2047263315290502_1213934409_n

Idag 7,5 månad efter. (Ryggen är svart på jackan 😉 )

 

Lilla Noel <3

28054322_2047259121957588_1679858784_n

 

Så, lägg dags så man kommer upp i morgon.

Borde göra ett tränings program som jag kan följa men det blir lixom aldrig av. Så jag får ta tag i det i morgon.

 

  • Borsta håret
  • träna
  • äta
  • mysa med Noel

Morgondagens lista.

Sakta men säkert får jag ta punkt för punkt så jag kommer igång igen med allt.

Jag vet att så fort träningen rullar på så kommer allt annat bli så mycket lättare.

 

//Emilia

blogstats trackingpixel

Mål och måendet!

Mina mål 201827849184_2046303565386477_1669948321_n

 

Mål. Mål är sjukt bra att ha. Helst ska man skriva upp dessa mål så man ser dem. Så man vet lite vart man ska.

Mina mål 2018 är att

  • Noel ska må bra och så klart ha allt för att må bra
  • Komma igång med träningen
  • Äta bra mat och minska socker och onyttigheter
  • Hitta mig själv igen
  • Börja rida
  • Börja måla
  • Trappa upp långsamt med jobb så jag inte kraschar på en gång
  • Bli en glad mamma
  • Få tillbaka självkänslan och förtroendet.

Noel är en självklar punkt på listan. Jag vill att min son ska ha det så bra att han kommer vara en trygg och snäll kille! Kommer alltid finnas för honom och därför är det viktigt för mig att kunna må bra så jag kan stötta honom i livet.

Att komma igång med träningen är inte så lätt. Men det är dags att göra skillnad.

Sluta äta skräpmat och socker. Komma tillbaka till mina matrutiner morgon mellis lunch mellis middag och kvällsmat. Men för att jag ska kunna bli hungrig och sen mätt så behöver jag träna.

Hitta vem jag är och bli bekväm med det. Så klart att man ibland känner att man inte vet vem man är men jag är helt vilse. Jag vill vara mamma och Emilia. Så jag behöver hitta mig igen.

I Skåne finns det inga ridskolor alls! Seriöst!? Skåne trodde jag var hästarnas paradis. Men nej. Alla ridskolor omkring läggs ner. Så nu krävs det jobb så vi kan köpa en häst!

27935688_2046303582053142_2071455415_nHitta det roliga med att måla igen.

Fokusera på att må bra och sen när det är dags för jobb. Så får jag börja jobba på låg procent. Vare sig familj eller andra säger något annat. Jag känner själv vad jag klarar. Pressen från andra gör att jag bara stannar här och känner mig misslyckad. Lyssna på mig själv.

För att bli en glad mamma så måste jag ta mig ur denna cirkel av ångest jag sitter fast i just nu. Jag behöver se till att röra på mig och äta bra. Få igång på rutiner och få saker gjorda.

Självkänslan och förtroendet kommer när jag mår bra.

 

 

201511281920593597_sbig

 

Dessa är mer mål för året. För att kunna må bra måste jag börja här idag. Här och nu.

Vad behöver jag idag för att kunna må bra?

Hur mår jag idag?

Jag har ingen lust med något. Inte träna, inte mocka, inte ta en promenad.

Ofta ont i hjärtat och kroppen värker och är tung. Jag bara låter dagarna gå och har ingen lust med något. Är trött och sur. Röker för mycket och går omkring med pyjamas, morgonrock och en toffs på huvudet. Varje gång jag ser mig i spegeln blir jag ledsen. Jag känner mig ful och orklös.

Saker jag behöver göra denna vecka.

  • Klä mig på morgonen efter Noel fått frukost
  • Borsta håret
  • Röra på mig minst 30min per dag
  • äta bra och försöka att bara äta bra mat och undvika socker

 

Detta är en början på att komma ur min ångestbubbla. Börjar där.

Måndagen den 12 februari.

Klä mig, borsta håret, röra på mig och äta bra mat.

Min må bra resa börjar nu.
201709150930384206_sbig

 

//Emilia

blogstats trackingpixel

Ny start – Vem är jag?

2015621173733277401042200_sbig

 

Hej!

Välkommen till min nya blogg! Har bytt från nouw till spotlife och hoppas verkligen det kommer kännas bättre för mig och att det ska bli roligt att blogga igen.

Jag började blogga 2013 om min borderline och resa att bli frisk med dialektisk beteendeterapi. Jag skrev för min skull och såg mina egna framsteg. Bloggen blev en peppande blogg för andra med samma diagnos och även människor utan. Jag älskade det. Att peppa andra människor och dela med mig om hur man kan må och hur man ska tänka för att ta sig ur.

När jag blev frisk från min borderline så slutade jag blogga på den. Jag startade en ny och skrev bara om vardag och hästar. Senare tappa jag peppet där. Startade en annan blogg med en kompis och sände på twitch när vi spela xbox.

Men det kändes inte bra någonstans. Att ha en blogg men inte veta vad man ska skriva. Det kändes inte som jag. Det blir ju inte så roligt i slutet då.

Det ska kännas rätt.

På senaste tiden har jag tröttnat totalt på att blogga. Att det blivit så.. falskt?

Följetåg där folk följer dig bara för att du följer personen. Som avföljer efter en vecka. Samtidigt så har jag hittat många roliga människor men bloggar att följa som jag gillar. Facebooks grupper som stöttar och peppar. Den är snacka om samarbeten, skatt, följ mig så följer jag dig, likes, följare, en falsk blogg om hur bra allt är.

Det jobbigaste är personer som inte inspireras utan stjäl ens identitet. I allt. Minsta lilla, I känslor, text, ord och ja allt.

Det blev sjukt jobbigt för mig och min personlighetsstörning. Som jag kämpat för att hitta mig själv. Sen bara få den snodd. I allt. Allt jag dela med mig står sen i andras bloggar. Det gjorde mig knäpp och att jag inte ville dela med mig eller blogga. Det sluta vara roligt att låssas vara någon annan bara för att jag blev snodd.

Samtidigt är skrivandet något jag älskar sen jag var liten. Skriva och få ut känslorna i ord. Dela med mig och peppa andra. Saknar att skriva för mig själv och för personer som gillar mig för att jag är jag. Inte bara för att jaga följare.

När jag börja blogga var det inte alls många som blogga. Nu har alla en blogg och alla vill tjäna pengar på det. Såklart man vill! Jag ville också ha bloggen som ett jobb. Men efter att ha tagit reda på vad som krävs så känns det inte alls roligt. För mig kändes det inte rätt. Jag vill inte göra reklam för produkter. Jag vill bara vara mig själv och låta människor som vill läsa om vad jag gör och vem jag är. Inte om produkter som jag i vanliga fall inte gillar men pga samarbete gör reklam på bloggen.

Så nej, inte min grej.

Det finns så många bloggar i Sverige och det känns som om ingen läser. Bara skrollar ner för att få klick.

Det är inte min grej.

Så jag satt lösenord på mina bloggar på nouw. Jag vill inte radera mina minnen. För det är skönt att gå tillbaka och se vart man startat och vart man kommit.

Så ja, jag vill starta om på nytt och hitta det roliga i bloggandet och vara ärlig och öppen. Vara jag, precis som förr!

Bara vara jag eller rättare sagt, hitta mig själv igen.

Men detta är iallafall mina tankar kring bloggandet och varför jag valt att börja om på nytt utan att tänka på följare, klick och tjäna pengar.

Vill börja om och bara skriva. Skriva ur mig och använda bloggen som jag gjort innan.

Detta är jag, min blogg och mina mål.

Dom som vill följa mig får gärna göra det men nu är det slut på att jaga likes och klick!
Här är jag, precis som jag är. Duger precis som jag är!

Vare sig det bara är jag som läser min blogg eller flera.

 

Lite mer om mig då.

Jag heter Emilia och är uppväxt i Dalarna! Jag är född 1990 och har en tung ryggsäck från barndomen och tonåren. Fosterfamiljer, självskadebeteenden, alkohol och en stor ångest och dödslängtan har funnits med så länge när jag var ung.

Hösten 2013 fick jag äntligen rätt hjälp efter att ha krånglat och kaosat runt. Fick diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning när jag var 23 år och fick äntligen rätt hjälp utav dialektisk beteendeterapi som räddade mitt liv.

Det har inte bara varit kaos. Jag har alltid älskar hästar och konst.

Men pga mitt varma hjärta med extrema känslor som skifta i svart och vitt så har vardagen varit tuff. Destruktiva förhållande, ingen självrespekt och dagligen tänkte tankar som skam, skuld och dömande.

Fast i mina egna tankar. Öka och matade ångesten och nästan förstörde mig själv.

Men med hjälp av dialektisk beteendeterapi så klara jag av en vardag och att uppnå mina mål.

Jag kunde fungera som en ”normal” och fyller inte längre kriterierna för borderline.

Men även om jag är frisk från diagnosen så kommer alltid vara en känslomänniska.

Med dialektisk beteendeterapi har jag lärt mig hantera vardagen med färdigheter och verktyg. Det som gör att jag klarar av vardagen är rutiner.

Äta på klockan, träna och sova viss antal timmar/natt.

Hästarna har alltid funnits och varit min energi på fyllning och jag älskar allt som har med riddare och tornerspel att göra.

2015628181449667331042200_sbig

 

Jag blev kär i en kille jag spela med via xbox live. Vi träffades och jag flyttade ner 60 mil för att få vara med honom. Vi fick i juni 2017 den finaste sonen man kan ha. Noel. Vi bor i ett fint hus med 5 katter! Jag och min fina lilla familj. Jag älskar dom allihopa!

Men att bli förälder är svårare än vad jag trodde. Speciellt med mina stora känslor och gamla borderline men så klart är det så för alla. Sömnlösa nätter och helt plötsligt har man inte bara sig själv att tänka på.

Min graviditet var hemsk. Men värt det! såklart! Jag hamnade i graviditetsdepression, gick upp 50 kg och det slutade med havandeskapsförgiftning och igångsättning. Noel är det svåraste men finaste jag gjort i mitt liv.

Att flytta från sin stad med hästar och riddarförening, vänner, jobb och tryggheten till en lite by i Skåne där jag inte känner någon förutom min sambo Fredriks familj och bekanta. Är så sjukt svårt. Men jag ångrar inte en sekund. Men mitt i allt som för övrigt gått sjukt fort, så kommer det ikapp.

Vem är jag? Vem var jag? Hur fan ska man kunna lära känna nya personer när man snart är 30 år?

Vad vill jag och hur ska jag göra?

Jag saknar mina vänner!

Jicka, Karin, Johanna, Linn och ja många fler. Jag saknar mina syskon, min mamma och pappa.

Jag saknar att veta vilka vägar man kan gå, vart hästarna finns, vilket gym jag älskar mest och ja allt detta.

Detta man byggt upp i en stad. Under flera år.

Sen blir allt nytt.

Man blir gravid, får ont, blir utan pengar, deprimerad och jävligt täpp i näsan.

Fan det har inte varit lätt.

Men jag har en fin familj! Jag har det jag saknat under så många år.

Pusselbiten som saknades. Noel och Fredrik!

Jag har fått en ganska dålig start i Skåne. Eller dålig och dålig, kanske är fel ord. En liten, krånglig start kanske.

Hästen som flytta ner med mig flyttade upp igen efter en månad, då jag kände att jag inte ville lägga ner tid på en häst som sen när som helst skulle försvinna från mig. Då vill jag hellre ha en egen häst som jag vet blir skött bra och som jag kan nå mina mål med utan att andra ska få en serverad häst.

Men hästen betydde sjukt mycket för mig och det gjorde ont att lämna tillbaka honom. När han åkt, blev jag gravid och eftersom jag sagt upp mig från jobbet i Falun och inte hunnit tänka på jobb så fick jag ingen sjukpenning eftersom jag ej hade varit inskriven på arbetsförmedlingen. Så sjuka regler för sjuka människor.

Så, utan häst och utan pengar. Gravid på detta och en jävla oro.

Jag minns inte så mycket om tiden under graviditeten. Bara att jag var tung, hade ångest, ont och täpp i den där jävla näsan. Jag kunde inte gå pga foglossning och min borderline kom tillbaka.

Jag bara gav upp, la mig under täcket och vänta 9 månader.

Inga hästar och vägra lära känna nya människor.

Jag ville bara hem till Dalarna igen där allt skulle bli bra.

Graviditeten var verkligen jobbig för mig och jag har verkligen halkat ur banan igen.

2015719203958207191042200_sbig

 

 

Förutom pengarna som inte fanns, kläder som inte passa och en viktökning till nästan dubbla min startvikt.

Har gjort att jag har hat sjukt svårt att veta vem jag är, hur jag mår och vart jag vill.

Att inte vara lika tränad och fortfarande väga mer än vad jag brukar och klara av att vara mamma. Det får mig att bli nedstämd.

Kortfattat. Mitt inlärda dbt liv är nu kaos.

Jag vet inte vart jag ska börja.

Jag vet bara att jag måste börja. För min och min familjs skull.

Jag vill inte vara denna mamma jag är just nu.

En mamma med ångest och känslan av att vara den mest värdelösa mamman i världen.

Jag vill vara jag. Den glada jag som är mamma.

före-o-efter-grav

Just nu går jag och pratar om mitt mående 1 gång i veckan. Känns ok. Men är inte alls lika bra som i Falun. Men alltid något. Min tanke är, att börja blogga igen som jag gjorde i början om min borderline. Blogga för mig och mitt mående. Inget like jagande eller sånt.

Idag mår jag så sjukt dåligt, Deprimerad och vill inget.

Dagen går bara ut på att mata Noel, byta blöja och se till att roa honom.

Jag vill ändra på det och jag vet att bloggen har varit ett stöd för mig förr. Så jag tänker att denna blogg kan stötta mig.

Helt ärlig blogg. Om att vara mamma med en högkänslighet. Att komma igång med att träna och hitta mina rutiner.

Att vara mig själv och mamma, inte bara mamma.

Detta är bloggen om mig.

Den bloggen där alla som vill kan följa mig.

Det är som en dagbok med tips.

Peppande inlägg. Jobbiga tankar och målen till att mår bra.

 

 

26696884_10155430190314107_231751166_n

Den där bloggen om mig.

Mammalivet, mitt liv och hur jag tänker för att nå mitt nya mål.

MÅ BRA!

 

Ibland kanske jag skriver 3 gånger på en dag.

Ibland kanske det går en vecka i mellan.

Ibland blir det tränings tips, mamma tips eller må bra tips.

Ibland blir det hästar och konst.

Ibland bara lite vardag och ibland en massa tankar och prat om dåligt mående eller ångest,

Jag är ju den där som inte gillar vikt resor eftersom jag är rädd att andra ska se mig misslyckas eller att andra ska må dåligt över dem.

Men nu tänker jag om.

Jag behöver en viktresa för att starta.

Det handlar inte om att bli smal och snygg.

Det handlar om en resa att skaffa muskler, gå ner några kilon eftersom jag är tung och får ont.

En må bra resa tror jag är det rätta ordet dör mig.

En må bra resa.

Välkommen till min nya blogg om min må bra resa.

//Emilia

blogstats trackingpixel